Att Hertigen av Värmland, sedemera Karl IX år 1582 anlade en kungsgård i Kroppa för att därifrån styra utvecklingen i bergslagen råder inga tvivel. Hur stor den var, hur många och vilka som bodde på gården finns också dokumenterat i samtida syneprotokoll. 
Man kan till och med utläsa vad som förtärdes i form av mat och dryck och man kan nog säga att man kunde ställa till med kalas i Kroppa redan på den tiden, i maj 1585 besökte hertigen sin kungsgård och det ställdes till med ett riktigt storkalas, 3 tunnor öl, mängder kött 2 lamm en gris, 17 vildfåglar, 
22 höns, 240 ägg, 2 tunnor färs fisk osv.  
Där bodde också de herrar som drev bruket efter konungens död, det var också bostad åt sockens präster.
Teorierna går däremot isär vad det gäller på vilken plats den ursprungliga Kungsgården legat. 
Den kungsgård som finns idag är betydligt mindre och ligger troligen ej på den plats där den ursprungliga gården legat. Kungsgården revs i slutet av 1600-talet av dåvarande arrendatorn Lindroth och var vid den tiden väldigt nedgången vilket framgår av nedan syneprotokoll.

Kartskiss för Ekmans teori om vart gården varit belägen detta stämmer dock dåligt 
med kartan från 1686. 
Enligt lokal muntlig historia skall den varit belägen vid pos 6 där man också funnit ruiner etc., 
i närheten av detta finns platser som kungsvreten, kungshöjd och Karl IX källa.


Ett blyinfattat fönster är det enda som återstår av den forna kungsgården. 
Finns bevarat på biblioteket i Kroppa


Syneprotokoll från 1687. (Gust Ekmans bok "Ur Storforsverkens historia".) 
Här kan man t ex utläsa att gården var 50 alnar lång, dvs. 30 meter och rödmålad.



Förtsättning på syneprotokoll från 1687.

• Läs om vad Alsterlund skriver om Kroppa Kungsgård (2,7MB, pdf) 
• Gustav Ekmans minnestal vid Karl IX minnessten 1919 
• Predikanterna vid Kungsgården

TILLBAKA